Demokratikartan
Var röstar folk mest och minst? Hur kan det komma sig? Var behövs demokratistärkande insatser mest? Titta på din kommun eller region, jämför, läs vidare, diskutera och reflektera!
Demokratikartan är ett verktyg som består av kartor, statistik och samtalsunderlag. Syftet är att få igång samtal om hur människor i olika delar av landet använder sina demokratiska rättigheter och möjligheter. Varför röstar fler på ett ställe än ett annat? Hur mycket deltar människor i studieförbundens verksamhet på olika ställen? Vilka har längre utbildning? Var behövs folkbildningens demokratistärkande insatser mest?
Kartorna ger inga svar om orsakssamband eller detaljer, men väcker samtal som är viktiga för folkbildningens demokratiarbete. Klicka runt och fundera tillsammans. Titta också gärna på samtalsmaterialet. Där finns även tips om var ni kan hitta mer information än det ni ser här.
Valdeltagande
I det övre vänstra hörnet på kartan kan du se välja att antingen titta på utfallet riksdagsvalet 2022 eller på EU-parlamentsvalet 2024.
Kartan visar andelen valkretsar med lågt valdeltagande per kommun. Vi har satt upp två gränsvärden för lågt valdetagande, för EU-parlamentsvalet är gränsen satt till ett valdeltagande under 36 % och för riksdagsvalet till under 65 %. Om en valkrets i en kommun är under nivån, markeras det på kartan.
Resultaten ger en indikation om och var det kan finnas utmaningar att adressera, men det är viktigt att vara försiktig med att dra förhastade slutsatser.
Studieförbundsverksamhet och biblioteksbesök
Här kan du se befolkningens valdeltagande i relation till hur mycket vi deltar i studieförbundens verksamhet respektive hur mycket vi besöker bibliotek. Tabellerna säger inget om orsakssamband utan ska fundera som underlag för diskussioner om demokratistärkande insatser.
Prickarna är kommuner och kommunerna i en region har samma färg. Klicka på regionernas namn för att ta fram eller dölja dem.
Y-axeln visar deltagande i studieförbund per capita 2023, det vill säga antalet gånger invånarna deltagit i studieförbundsverksamhet (studiecirkel, annan folkbildning och kulturprogram) i procent.
X-axeln visar valdeltagande i riksdagsvalet 2022 i procent.
För att det lättare ska gå att hitta kommunerna i en viss region har prickarna olika färger.
Ta bort och få fram de län du vill se genom att klicka på namnen på länen ovanför diagrammet. Notera hur kurvan ändrar sig. Klicka på olika län för att undersöka mönster.
Bilden visar antalet besök befolkningen gjort på bibliotek under 2023, per capita, på Y axeln.
X-axeln visar valdeltagande i riksdagsvalet 2022. Prickarna är alla landets 290 kommuner, uppdelade i färg efter vilken region de tillhör.
Ta bort och få fram de län du vill se genom att klicka på namnen på länen ovanför diagrammet. Notera hur kurvan ändrar sig. Klicka på olika län för att undersöka mönster.
Bilden visar studieförbundsdeltagande på Y-axeln och biblioteksbesökare på X-axeln.
Klicka på regionernas namn överst i bilden för att ta fram och ta bort olika delar av landet.
Går det att se mönster? Finns det delar av landet där invånarna både går på bibblan och på studieförbund, eller ingendera? Fundera!
Reflektera om materialet
| Typ av kommun | Medelvärde valdeltagande EU 2024 |
|---|---|
| Landsbygdskommun | 44% |
| Landsbygdskommun med besöksnäring | 50% |
| Lågpendlingskommun nära större stad | 48% |
| Mindre stad/tätort | 50% |
| Pendlingskommun nära mindre tätort | 49% |
| Pendlingskommun nära storstad | 57% |
| Pendlingskommun nära större stad | 50% |
| Storstäder | 55% |
| Större stad | 51% |
| Totalsumma | 50% |
Tabellen visar valdeltagande i valet till EU-parlamentet utifrån SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) typkommuner.
| Typ av kommun | Viktat valdeltagande EU 2024 |
|---|---|
| Landsbygdskommun | 60% |
| Landsbygdskommun med besöksnäring | 64% |
| Lågpendlingskommun nära större stad | 63% |
| Mindre stad/tätort | 59% |
| Pendlingskommun nära mindre tätort | 64% |
| Pendlingskommun nära storstad | 52% |
| Pendlingskommun nära större stad | 62% |
| Storstäder | 42% |
| Större stad | 50% |
| Totalsumma | 60% |
Tabellen visar valdeltagande i valet till EU-parlamentet utifrån SKR:s typkommuner med hänsyn till utbildningsnivå.
Eftersom skillnaderna mellan stad och landsbygd jämnar ut sig betyder det att de som har högre utbildningsnivå röstar i högre grad och att fler har högre utbildningsnivå i städerna.
Tabellen visar valdeltagande i riksdagsvalet utifrån SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) typkommuner med hänsyn till utbildningsnivå.
Ett exempel: i EU-valet, om vi delar in kommunerna i SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) kommuntyper, ser det ut som att landsbygdsväljare röstar i mycket lägre utsträckning än storstadsväljare. Men när vi tar hänsyn till skillnaden mellan de med eftergymnasial utbildning och de utan – blir bilden mer nyanserad. Justerat visar det sig att personer på landsbygden röstar i lika stor utsträckning som de i städerna. Det bor fler personer utan eftergymnasial utbildning på landet, och det som först såg ut som en stad-land-fråga, visar sig snarare vara en fråga om utbildningsbakgrund.
Denna insikt kan hjälpa oss att designa mer träffsäkra insatser och identifiera rätt målgrupper för att öka valdeltagandet. Genom att förstå dessa nyanser kan vi bättre rikta våra resurser och insatser mot de områden och grupper där behovet är störst.
| Typ av kommun | Medelvärde deltagande Riksdagen 2022 |
|---|---|
| Landsbygdskommun | 83% |
| Landsbygdskommun med besöksnäring | 84% |
| Lågpendlingskommun nära större stad | 84% |
| Mindre stad/tätort | 85% |
| Pendlingskommun nära mindre tätort | 85% |
| Pendlingskommun nära storstad | 86% |
| Pendlingskommun nära större stad | 86% |
| Storstäder | 81% |
| Större stad | 84% |
| Totalsumma | 85% |
I riksdagsvalet 2022 ser vi en annan dynamik. I val till Riksdagen påverkar inte utbildningsbakgrund valdeltagandet på samma sätt. Oavsett om du har gått grundskola eller har en doktorsgrad, är sannolikheten att du går och röstar ungefär lika hög. Men det finns andra faktorer att ta hänsyn till när vi ser stora avvikelser i valdeltagandet på vissa platser.
Ett intressant exempel är valkretsen Oscar 1 Djurgården i Stockholm, en stadsdel där väljarna har mycket goda socioekonomisk förutsättningar. Trots detta var valdeltagandet där 2014 endast 52,2 %. Vid första anblicken verkar det vara ett utanförskapsområde. Men när vi undersöker valkretsen noggrannare, ser vi att den har Sveriges högsta andel utlandsboende.
Utlandsboende röstar i mycket lägre utsträckning än de som är bofasta i Sverige. När vi justerar för andelen utlandsboende – i detta fall 45,2 % – ser vi att de boende på Oscar 1 faktiskt röstar i lika stor utsträckning som genomsnittet för landet. Det som först kan se ut som en utanförskapsfråga visar sig vara något helt annat.
Zooma in
Tabellen visar detaljer om den eller de kommuner du är intresserad av för att se var utmaningarna är störst.
Du kan se och söka både län, kommun och valdistrikt samt sortera efter valdeltagande.
Underlaget till tabellen ovan kommer från Valmyndighetens sammanställningar “onsdagsräkningen“ av respektive val. I de flesta fallen är samtliga röster redovisade i det distrikt där väljaren är skriven men notera att det inte alltid är så. Ibland har Länsstyrelsen inte flyttat rösterna från så kallade uppsamlingsdistrikt till området där väljaren är skriven. Generellt sätt ger det liten påverkan men i några mindre kommuner med få valdistrikt kan valdeltagandet i ett distrikt vara missvisande lågt.
Det finns också fall där valdeltagandet bara redovisas i ett val något som beror på att valnämnderna i kommunerna ibland ändrar gränserna. Det här kan till exempel bero på att man byggt ett nytt bostadsområde. Mellan riksdagsvalet 22 och EU-valet 24 är förändringarna särskilt påtagliga i Örebro kommun.